I en annan del av Tyresö

Jag har förvandlats till en elefant!



(hysteriskt fnissande)

Satt på bussen idag och gjorde en fasansfull upptäckt.

Bussen skulle svänga, varpå alla pensionärer
instinktivt sätter upp ena handen för att undvika att välta ut i gången.



Tycker det hela ser jäkligt lustigt ut å tar upp telefonen för att ta en bild.
- När jag upptäcker att min egen hand oxå är uppe!



Bör jag tillägga att även jag var klädd i beige...?

I söndags var jag å Monstret på lunch hos svärmor,
vi kan kalla henne Måla Svart.
- Jag tycker ordvitsar är hysteriskt kul.

Måla Svart planerar att flytta snart och
vill då bli av med så mycket saker som möjligt ur sin lägenhet.
(Hon har dessutom väldigt mycket saker i sin lägenhet...)

Hon springer runt i sin lägenhet å säger "Den här borde du ha Malin"
å "Jamen, ta med den där hem om ni vill!!" å "Men den där blir ju kul för Avalon!"

Så när hon sprang runt där i godan ro i Freddes gamla rum hittade vi
en ihoprullad handduk i glada färger.
Måla Svart är en väldigt snabb och intensiv person, så hon rullar ut den,
kastar ett hastigt öga å säger:
-  "Men den här tycker jag ni ska ta med!
Den kan Avalon ha i sommar på strarnden. DEN va väl fin!"

Kommer hem, rullar ut den för att ta mig en titt på vad jag tyckte såg ut som Jamaica-färger.



Ja... precis...

Jag vet inte om jag är glömsk, snål eller bara bekväm.
Men jag har inte kommit iväg å köpt mig någon ny deo på flera veckor!

I och för sig har inte jag lidit så värst,
herrdeo´s e fasen effektivare än bruddeo´s!
Men jag förstår om inte Fredde blir så upphetsad av sin egen doft på
en flåsande flodhäst...

Men nu är det gjort iallafall! Nu kommer jag lukta flicka igen.



Men jag slutade inte där!
Jag hittade en tjockis-kjol på rea, 150 spänn e ju taget.
Eller hur?
Ursäkta den cp-skadade bildkvalitén, det är min telefon.



Hittade en lite halvtråkig men billig tjockis-tunika oxå i nån klatschig sommarfärg,
alltid piggar den upp nån.



Kuk-telefon.

Å så till det bästa!
- Föremålet som står bakom min nyfunna glädje.
En eftersökt tunika från H&M´s Garden Collection.
Hittade den på Tradera, men gav upp vid 450 spänn...
- Hittade den dock på tidigare nämnd affär för 149 riksdaler.
Förstår ni att jag är dubbelt nöjd?



Å ja, jag provade den med alla ordinarie kläder under.
- Det är så man gör när man är tjock å trött.
Jävlar va nöjd jag är!

Jag hittade Lindas jobb.
Det var jättefint! Betydligt finare än jag förväntat mig.

När jag hör lunchbuffé tänker jag ett sunkigt lunchhak
där grå färsjärpar simmar runt i sitt eget flott.
Kockens mage hänger ut över byxlinningen å han hostar slem i köket.
Borden har flagnande träfaner-film på sig som desperat tejpats i kanterna.
På fönsterbrädorna ligger det en halv befolkning blomflugor.

- Så såg det inte ut.
Maten var faktiskt till å med god, hör å häpna.
Det enda negativa var att dom inte hade någon coca cola där.

Efter lunchen tog jag mig en liten tripp på 4:an igen för å ta mig till min
mag-kollare uppe på Mama Mia.
- Magen såg bra ut, den följer kurvan. (SF-måttet var 27, om nån vill veta)
- Ungen levde loppan, pulsen var en imponerande 145 slag/min.
- Mitt eget blodtryck var fortfarande skumt låg, 110/60 (?!)
- Järnvärdet är fortfarande på väg ner tyvärr, så det blir nya tag med Niferexen.
Å blodsockret är tack och lov återigen stabilt, jag kan käka lördagsgodis med gott samvete!

I övrigt såg det ut som vanligt, min tant säger dessutom att jag slipper väga mig. (woho!)

Efter Mama Mia belönade jag mig med en tripp till Ringen.
- Jag hade ju ett presentkort att bränna!

Vilken jävla dag!

Nu ligger jag i min soffa å utvärderar min dag
å jag måste fan klappa mig själv på axeln.
- För jag har tammefan varit både produktiv å duktig idag.

Till att börja med pallrade jag mig till vår enda Fredags-lektion,
något jag slutat med för lääänge sen.
Det är nämligen Psykologi å vår lärare är värdelös.
- På riktigt.

Å jag är besviken på mig själv, för den här lektionen (likt alla andra) gav ingenting.
- Förutom förvirring såklart.

Efter plugget satte jag mig på första bästa buss in till stan.
Tog en chai latte på Gullmarsplan - beroendeframkallande!
Satte mig sedan på 4:an för å hitta Blindstyrets arbete.

Å det var inte det lättaste ska jag tala om för er!
Varför lägger dom busshållsplatsen Rosenlund när Rosenlundsgatan ligger typ en kilometer längre bort...?
Som ni säkert förstår fick jag mig en rejäl jävla promenad innan lunch.

Det som gjorde det hela lite lättare var Joel som följe mig längs vägen.
- Han är en klippa.

Vinden blåser härligt i håret, solen värmer i ansiktet, måsarna skriker å livet leker!
- Det är sommar!

Idag satt vi i sandlådan utan jacka!
(Jag satt i T-shirt, men mina hormoner är ju inte riktigt riktiga)

Å på fötterna hade vi våra avdammade Crocs från förra sommarn, utan strumpor!
- Kommer ni ihåg dom?
Uuunderbart ska jag tala om för er.



Sila sand mellan tårna, gräva ner olydig unge i sandlådan. - Billiga nöjen!

Å jag baka sandkakor. Jäklar va ja baka sandkakor.
- Om Monstret blev nöjd?
Måste lära honom uttrycket "den som gapar efter mycket..."

Idag blev jag återigen tillrättavisad av en 3 åring.

Vi följde med Fredde till garaget för å smeka bågen efter dagis.
(Han hävdade att han hade något ärende, men jag tvivlar)

Eftersom Monstret är väldigt inne på det här med motorfordon
skulle han provsitta hojjen.
- Under hela tiden vi var inne i garaget.

Harig som jag är stod jag å höll i ungen med ena handen å hojjen med andra.
(jag tror inte min försäkring skulle täcka hojjen om vi välte den)
Ungen uppskattade dock inte mitt initiativ å tyckte att jag skulle släppa taget.

-"Jag klarar mig mamma, gå bort."

Efter lite dividering tog jag motvilligt ett steg åt sidan.
- Monstret mös.



- "Jag vill köra motorcykeln mamma, fort!"

Fredde nappa direkt å rulla ut aset ur garaget.
Det blev några vändor fram och tillbaka längs garagelängan i 12 km/h.
- Samtidigt som Monstret satt å skrek fortare, fortare...



Min son är en fart-galning. Det här bådar inte gott för framtiden.
Då både hans far och hans sambo är motorfordon-leksaks-pryls-galna...

Satt på bussen imorse å såg det jag letat efter så länge!
En hemsida där man uppenbart kan byta morsa,
- Helt lagligt oxå!

För er halvblinda står det www.sellyourmother.se

- Mina böner har äntligen blivit hörda.

Sitter här i hörnet av soffan.
Någon annanstans fick jag inte sitta.
- Jag var ivägen!

Monstret å Fred sitter å tittar på South Park,
det enda program jag hatar mer än Simpson.

Fredde sitter å garvar läppen av sig å Monstret hänger på.
Jag ställer mig upp för att gå å kissa.
- "Akta på dig mamma!!". säger Monstret, han är trollbunden.

Sen sitter han å frågar då och då: "Varför säger dom så?" "Varför skriker dom?"
Jag svarar att det är ett dåligt program.
Ungen blir sur, säger nej å frågar Fredde istället.
Givetvis har Fredde ett mycket vettigare svar.

- Nu applåderar han.

I fredags drog ja å Monstret till vårt lokala Centrum för å köpa
oss ett par springskor till dagis.

Vädret är så pass bra att man inte kan springa runt i gummi-stövlar hela dagarna.
- Anser jag. (inte dagis)

Bästa gympaskon alla kategorier är en Adidas Superstar 2.
- Så det blev ett par såna.

Tyvärr höll dom sig bara vita å snygga i 16 timmar.
Sen var det dags för gårdsstädning.



- "Aaavalon ska du inte sitta på ett sittunderlag på kanten?"
- "Nej."

- What ya gonna do? What ya gonna do when they come for u?

Yes, idag fick pojkarna känna på hur det känns att vara Kjell Kriminell.
- Dom fick åka pling-plong-taxi.



Tyvärr gillade dom det lite väl mycket...
Men när jag frågade om dom skulle bli poliser när dom blir stora svarade
båda två nickandes och med ett varsitt entusiastiskt "Mmm".
- Så det finns hopp!



Det var kommunen som anordnat en "Trafiksäkerhetens dag" i vårt lokala centrum.
Vartenda polisfordon var på plats. (Även helikoptern...)
Brandkåren var oxå där för att demonstrera hur man snabbast slaktar en stillastående bil,
tror jag. För vad syftet var annars har jag ingen aning...

Å så demonstrerade dom bilbarnstolar!
- Det börjar ju bli dags att köpa babyskydd å jag är lite inne på ett Be Safe.
Vad tror ni?

"Men gå å lägg dig da."

- Skulle säkert nån smart-ass bland er säga till mej nu.

Men det är inte det,
en natts sömn skulle inte råda bot på den här tröttheten.
Det är liksom en uppgiven trötthet.

Kroppen värker, bäckenet värker, livmodern värker!
Jag är tjock som en flodhäst, går sakta som en flodhäst och flåsar som en flodhäst!
Monstret har kommit in i en ny fas här i livet, en lite vildare fas.
- Lagom tills jag kom in i en lite långsammare fas...

Lägenheten krymper för varje dag som går,
paniken ökar för varje dag som går.
Dammråttorna muterar för varje dag som går...

Å mitt i allt sitter jag å känner mig så jävla ensam!

Fredde är helt jäkla inne i sitt.
Han bedriver nämligen någon form av vikt-hets med sig själv.
Det är dels en diet som består av 500 kalorier om dan,
alltså vatten å knäckebröd typ.
- Och ältar det hela tiden.
Han tränar varje dag, drar hemifrån 7.30, kommer hem 20.00 tidigast.
Som om inte det vore nog har han jobbat extra dom senaste veckorna.
Han har inte haft en ledig helg på över en månad.
Bara EN ledig dag på den här månaden.
- Den spenderade han delvis på gymet.
För nån vecka sen drog han iväg en helg å LAN:ade,
å jag grät.

Nästa helg (Valborg) är han ledig för första gången på skitlänge.
- Då ska snubben åka till Örebro!
Fredag till söndag för å köra motorcykel.

Det känns på nåt sätt som att han lever sitt liv, kör sitt rejs.
Jag känner mig så jävla ensam i allt det här.
Patetiskt å kanske lite egoistiskt, men så känns det.
Å eftersom jag känner mig ensam blir jag ledsen och nere.

Vilket i sin tur leder att jag börjar känna mig deprimerad.

Ett jävla ekorrehjul.

Nu är jag lack på riktigt.
- Gissa vem som är föremålet för min ilska.

De e klart. Sambon modell större.

Jag tror att han gjort det till en sport att få mig förbannad,
irriterad och maktlös.

Det är en lång jävla historia som jag ska berätta för er imorn.
- Inte nu, då kommer jag inte kunna somna inatt.
SÅ arg är jag.

Jävla skit-Mackan.
Bokstavligt talat!

Han har varit risig i magen här i ett dygn eller två,
så pass illa att han stannat hemma från plugget till å med.

Imorse kom turen till mig och nu är det ett faktum.
Han har smittat mig.

Klockan e bara barnet, men jag har redan varit på muggen 4 gånger.
- Och då är det inte det vanliga gravid-skvätteriet jag snackar om.

Fy farao va de bubblar.
Som om inte det vore nog blir Monstret i min mage irriterad
när det bubblar runt han å sparkar tillbaka.
Vilket i sin tur gör att allt känns ännu värre i magen.

Sen har jag ett annat I-landsproblem...
Illa-osande lukter får mig att spy. Så medan jag sitter på muggen
å gör min grej sitter jag å  hulkar i skurhinken.
Så jag håller skurhinken i ena handen och Air Freshenern i andra...

Slutsats: Idag är det jävligt synd om mig.

MTV har Top 10 at 10, 10 years ago.

Å jäklar va nostalgi det är!
Nummer 7 va Independent women me Destinys Child.
- Mina förebilder back in the days. Jag kunde varenda låt.

6:an va The Real Slim Shady med ma boy Eminem.
- Ungefär då förälskade jag mig i honom å sen gick det utför...


- Förstår ni vad ja menar...? Grrr.

Nu blev det vått igen!

Varje kväll efter middagstillverkningen svabbar jag av lite lätt i köket.
- Torkar av matrester å shit från spisen med avsikt att få köket hygieniskt.

På morgonkvisten ägnar jag mig åt diverse stress å har således inte
riktigt tid att besiktiga köket.

Men på kvällen, när det är dags för middagstillverkning igen!
Möts jag av en SKITIG spis!

Hur i helvete har det gått till?!
Jag tvättade ju av skiten innan jag gjorde kväll??

Idag fick jag min förklaring...
Fredde käkar rostmackor till frukost.
Nu ikväll käkade han även rostmackor till middag.

Jag passerade spisen och fick då syn på boven i dramat!



Jag frågade va i helvete han håller på med, givetvis.

"Dom svalnar snabbare om man lägger dom på keramikplattorna!"
svarar muppen märkbart imponerad av sin upptäckt.

- Men tror ni att han städar upp efter sig...?

Det är alltså Fredde LaTsjö som är den onda Hustomten.

Nu på kvällskvisten hade vi två ärenden, jag å Monstret.

1. Skriva ut lappar om lägenhetsbyte.
2. Rasta Monstret så han kan somna innan 21 för en gångs skull.

Så vi satte på oss alla regntäta kläder vi äger å tog oss sakta men säkert bort mot Morfar.
Medan jag stod inne vid skrivare å kopiator hittade Monstret en fotboll,
å roade sig själv.
Det tog dock inte lång tid innan Monstrets Idol dök upp.
- Han kan sniffa sig till en fotboll i rullning på MILS avstånd!



Citat från Morfar: "Skjut med högern Monstret! Skjut med vänstern Monster!"
Jag: "Fan va du kör med han, är det där nödvändigt?"
Morfar: "Han ska bli dubbel-fotad. Som sin morfar. " (mäkta nöjd)



Monstret deckade 3 minuter efter han såg kudden.
- Mission Completed.

The Mother has done it again.

Måste säga att jag är rätt impad på mig själv,
Monstret ska ju inte tro att han kan överlista mig inte.

Då och då får han för sig att han inte är hungrig, inte vill äta, å allt sånt där.
Men med erfarenhet vet vi att Monstret verkligen gör skäl till sitt smeknamn
när han går runt med tom mage.
(- Det har han ärvt av sin mor.)

Så nu har jag funnit ett knep som överlistar även den smartaste 3-åring!
- Blå karamellfärg.
Monstret älskar blått och tycker att det är hysteriskt kul med blå mat.

Så imorse serverade vi Blå Havregrynsgröt till frulle, och inte en smula lämnades kvar!



(dessvärre blev även min tallrik gröt blå...blä.)

Ordningen är återställt, Kaoset har infunnit sig.

- Monstret är tillbaka!



- Med allt vad det innebär...

Som om inte kalaset i söndags vore nog,
bjöd Rara Sara in på tårtkalas i måndags!

Bruttan fyllde år i fredags, men valde att vänta med tårtan tills
Monstret kom hem.
- Eeeftersom tårta är det bästa Monstret vet.

Problemet är bara att det blev väääldigt mycket där efter ett tag.
Socker chock 3000 infann sig efter 48 timmars bakverks-intag.

Sara är dessutom The Cupcake Queen.
- No doubt.



(Dock lite misshandlad efter färden hem i våldet av en 3 åring...)

Men nu kanske vi förstår min frånvaro?

Vilken jäkla dag!

Kalaset var trevligt, lagom med Olsson´s.

Men lägenheten var stor och det var lätt att ta time out då och då.
Sen har ju Blindstyrets Monstret blivit mycket keligare på sistone,
så vi hade några moments där faktiskt.

Efter några timmar i deras våld var det dags för nästa anhalt;
middag hos Mamma Svart. aka. Freddes morsa.
- Redan då var jag sjuuukt mustig.

Men de va ba att resa sig upp, borsta bort smutsen å ge sig in i matchen igen.

Sjuhundra timmar senare är jag nu hemma i min trygga borg igen.
Rullgardinen är nerdragen och dörren låst.
Imorn tänker jag inte prata med någon förns det är dags att gå till dagis.

Idag vankas det ett års kalas i en annan del av Tyresö.

Det är Nynny´s Melvin som ska firas att han stått ut här på jorden i ett helt jordsnurr.

Personligen tycker jag att även morsorna ska uppmärksammas,
det är trots allt dom som drar det tyngsta lasset i ett års tid.

Mer creds till morsorna!

Här är iallafall den grymma morsan som gjort ett hästjobb i ett års tid.
- Å ungen som ska få en massa presenter idag!

Har jag nämnt att jag känner världens yngsta pensionärer?
Dom ställer klockan även på söndagar.
Dom har en matlista, för veckans alla dagar.

- Och dom veckohandlar på Willys varje söndag innan 11!



Det enda som inte avslöjar dom är väl deras klädsel antar jag.
- Ghettosmurfar.



I och med att dom är stammisar på Willys, självscannar dom självklart oxå.
- Å dom fick mig att göra det!



- Vart är världen på väg...

Dagen slutade inte med Bauhaus!
- För efter Bauhaus åkte vi förbi Biltema å köpte oss en varsin lamparmatur!

När vi kom hem började vi (läs jag) slöjda utanför våra ytterdörrar.
Jag skruva, banka å koppla el.
- Morsan stod å räckte vattenpass, skruvmejsel å glada tillrop.

Å så här blev det:
Jävlar i min lilla låda va nöjd jag är!



Jag hann inte ta en före-bild, för jag var så jäkla taggad.
Men allt rostfritt är nytt. Allt rostigt är gammalt.

Till frukosten idag slog jag på mitt bästa sällskap; TV:n.
Det var bajs på alla kanaler, så jag landade slutligen på Nyhetsmorgon.

Varpå nyheterna precis skulle börja, jag lyssnade med ena örat till en början.
Men allt eftersom tanten pratade var jag tvungen att spetsa öronen lite mer.
- Polens president har tydligen mördats!

Vad är det här? Har jag legat under en sten?

- Jag skäms.

nej, jag är inte karl.

- Jag myser bara på såna där ställen.

Dagen inleddes med att låna farsans bil för lite skräp-slängning.
- Det är så befriande att åka till en kretsloppscentral å bara göra
sig av med skit! Fylla hela bilen å sen ba skicka det åt helvete.
Så åker man därifrån tjugo kilo lättare.

Efter Petterboda åkte jag å morsan min till vårt lokala Bygma
för å kolla lite pre-fab-staket. (Ja, jag har lagt av mig lite)
Utbudet var dock jäkligt skralt så vi nöjde oss med några pinnar till hennes grind.
(som jag håller på att bygga)

Efter Bygma åkte vi hem å käka lunch, äta bör man!

Med mat i magen åkte vi till The Grande Byggvaruhus = Bauhaus
Å det är typ Heaven on Earth enligt mig.
Varje gång jag äntrar byggnaden hittar jag hur många saker som helst att ta med mig hem.
Dessvärre ville inte min plånbok detsamma...

Målet med Bauhaus-besöket var att fortsätta reka pre-fab-staket.
Å vi hittade ett vi ska slå till på, en vacker dag.



Problemet är att jag redan glömt vad det hette... Men det kosta 599 spänn å va 180x180.

På vägen ut passerade vi det senaste inom trädgårdsdekorering;
Trumblad gårdssten.


Jag har sett mycket i mina dar, å jag anser mig själv rätt välinformerad om
både det ena och det andra inom byggbranschen.
Men trumblad sten är nåt helt nytt.
- Det måste vara nån ny behandling av stenarna.

Så ironiskt.
Sen jag vakna har jag inte gjort många knop, gått mellan soffan å diskbänken en gång.

Skriver ett inlägg om mina sammandragningar
å vad händer då tror ni?
JO! Dom sätter igång!

Så nu sitter jag här i min soffa å andas mig igenom dessa cp-skadade
mens-smärto-kramperna.
- Å jag tror faktiskt att det funkar lite.
Om inte annat så får jag annat att tänka på:
"In genom näsan, ut genom munnen. Eller var det tvärtom..?"

Fröken Småland påminde mig om att jag inte recenserat läkarbesöket i torsdags.

Läkaren var inte så suspekt som jag målat upp,
han hade riktiga gröna scrubs å en vit rock över.
En skylt som berättade att han var någon form av Överläkare
å att han hade ett namn.
- So far so good.

Men jävlar va otrevlig han var!
Stressad så in i helvete att jag inte ens hann sätta mig ner.

Han gick in i rummet först, jag efter å medan jag stängde dörren
ville han veta vad mitt bekymmer var.

Jag förklarade mina smärtsamma sammandragningar medan jag
la ifrån mig jackan på stolen brevid stolen jag siktat in mitt arsle på.

Då går han bort mot den hemska undersökningsstolen medan han
säger att han då vill undersöka min livmodertapp.
- Det var bara att följa med här å ta av mig braxerna.

Upp å hoppa å benen ska va där ja.
Innan jag lagt ner huvudet på britsen var undersökningen i full gång.
Lagom tills jag lagt mig till rätta å slappnat av å påbörjat min lugnande andning
säger han åt mig att allt ser fint ut och att jag kan hoppa ner från stolen.

Medan jag klär på mig igen går han till datorn för å dokumentera sina konstateranden.
Å börjar då avsluta vårt möte:
- "Jaa, allt såg bra ut så det är bara att gå hem å fortsätta vänta."

Själv är jag helt snurrig men försöker endå fokusera,
- "Men smärtan da, ska det vara så?"

- "Nja, det är en signal från din kropp att du ska ta det lungt." säger han.
- "Ja, det har jag läst. Å det är där problemet ligger! Jag får sammandragningar
även när jag ligger i soffan å pillar i naveln." svarar jag.
- "Jaaaa...(tystnad) Men du måste vila mer då." blir hans svar.
Jag muttrar:
- "Då får jag skära ner på toalettbesöken då..."
- "Men jag har läst att man kan få medicin?"
- "Aa, fast det får förlossningen ta ställning till. Där finns dom riktiga proffsen,
här är det bara barnmorskor. Förlossningen kan mer om det där." svarar han, strängt upptagen med att skriva.

Sen var vårt möte slut, han öppnade dörren å avslutade med någon hövlig avslutningsfras som
jag inte la på minnet. Sur som en citron gick jag sedan sakta till tuben.
- Jag skulle ju ta det lugnt.

I brist på bättre saker att göra, satt jag å luskade reda på vad min far hade gjort
under alla dessa år.

Så, dagen du föddes Monstret, skrev morfar en faktura till Menhammar Gård!
En saftig sådan dessutom,
det gick bra för din morfar när du föddes.

Fars-gubben ringde mig igårkväll sent som fan.
Han behövde min å Millans hjälp,
det var nämligen som så att hans polare Tuppen ska deklarera.
- Men har tappat bort alla fakturor på förbättrande åtgärder på
förra huset...

Så jag traskar över runt 13 idag, med vetskapen om att det "bara"
är från 2006-års pärmar å framåt jag ska titta i.
När jag kommer fram möts jag av TOLV pärmar. Tolv FULLA pärmar.
- Å ingen Millan syns till.



(Pappa har ställt fram 2 tekoppar, tepåsar å en påse godis till oss. - rart!)

Det var bara att hugga tag it´.
Två timmar senare har jag bläddrat igenom varenda pärm å hittat inte
mindre än tio fakturor till Tupp-helvetet.

- Bättre koll på papprena i fortsättningen Tuppen. Ska vi säga så?


(Slarvpottan till vänster i bild)

I några dagar nu har jag känt mig deppig, nere å allmänt apatisk.
- Mest dagtid då jag är ensam å hinner tänka å känna efter.

Å idag blev det värre än någonsin; Monstret åkte till sin pappa.

Så jag greppade luren å frågade min näst-bästa lyckomedicin om han
hade några middagsplaner.
- Det hade han. Tanten hans skulle bjucka på käk.
Men så gick det en kvart så ringer han upp!
- Han kan och vill äta med mig!


Så jag fick 1,5 timmars kvalitetstid med min far, till priset av 63 spänn.
- Det var nämligen min tur att bjucka...



Yummie in my tummie!

Fy farao vad härligt med sol!

Igår va vi ute exakt hela dan.
Jag, morsan, Millan å Sara satt som ett gäng panelhönor på rad,
på altanen i solen.
- Å vinkade till förbipasserande grannar.

Sen hämtade vi Monstret å fikade, fortfarande i solen.



Efter fikat blev det lite Snowracer-åkande. Även det, i solen.



Sen kom det en SPINDEL å försökte äta upp Monstret! :-O
Han skrek som en brud å Millan kom till undsättning.



Efter det blev han väldigt ödmjuk och beslöt sig för att sprida lite kärlek. I solen.



Å jag har fått mig en fin liten bränna idag!

Igår blev vi bjudna på middag hemma hos pappa Lasse.
- Freddes pappa.

Monstret besvarade inviten med att decka vid matbordet.



Artigt, jag vet.

När jag var hos barnmorskan i förra veckan å berättade om
mina smärtsamma och extremt besvärliga sammandragningar,
insisterade hon på att jag skulle träffa en läkare.

Hon började bläddra i tidboken på datorn å levererar:
- "På onsdag kväll klockan tio i sju?"

Var inte det den underligaste tiden någonsin till en läkare?
Jag är lite orolig att det är någon form av underground-läkare
som opererar i en hemlig källarlokal kvällstid.

Så håll en tumme för mig imorn,
har jag otur kanske han stjäl en njure eller två.

För prick ett år sen chockade min bror mig klockan 08:30 på morronkvisten.
- En söndag!

Förra året den här tiden bjöds det in till Bobby Car Race här på Fårtickan.
Uppslutningen var inte den bästa, så vi gör ett nytt försök!



Exempelbild på felaktig indelning av heat-deltagare:

Det här racet ogiltigförklarades givetvis direkt.

Man ser uppenbart att ekipaget till vänster inte ens väger hälften av ekipaget till höger.

 

- Så vad säger ni?

Monstret sitter å trolldegar, pigg som fan.
Jag sitter mittemot, trött som en gris.

"Jag vill att du gör en blå liten gaffeltruck till mig, mamma" säger ungen.
Eftersom jag inte har nån aning om hur såna ser ut,
säger jag som det är; "Jag kan inte!"
Då blänger ungen på mig, harklar sig å säger:
- "Mamma, du är en stor flicka. Då kan du visst."

Förstår ni att jag känner pressen?
Jag är ju en stor flicka.
Tänk om man kunde få va liten då och då...

Jag kunde inte.
- Mina ögonstenar fick flytta tillbaka till butiken igen.

Det tog emot, det gjorde det.
Jag försökte övertala snubben att gömma kartongen på lagret tills
min skattesudd kommer.
- Men han nappa inte...
SVIN.

Hur som helst, fick med mig ett par andra sneakers hem.
- 800 spänn billigare.
Men med samma funktion.

Niferex är fan djävulens sändebud på jorden.

För er som har ett stabilt järnvärde kan jag tala om att det är ett
järntillskott för såna som har extremt lågt järnvärde.
- Det har tydligen jag.

Så jag knaprar dom där jävlarna, tre gånger om dan.
Å dom får absolut inte tas 2 timmar innan eller efter kalcium-intag.

Det leder till att ens avföring förvandlas till järn.
Å ni kan ju tänka er hur det känns att pressa ut.
- Om vi säger såhär, jag tränar inför förlossningen varje dag.

Jag har dock mixtrat å trixat å nu funnit mig om än en temporär: lösning!

Så idag får vi ge Malin 1-0.
- Känns jävligt bra!

Det var ett tag sen sist, men nu måste jag tyvärr dela med mig av ett tips.
- Mina kära små lärjungar.

Innan ni slänger in lakanen i tumlaren, titta noga.
Å när ni tror att ni tittat så noga ni kan, titta en gång till.



Hädanefter får ungen välja vilken hand som ska ha det varmt å mysigt å vilken som ska frysa.

Igår kväll ringde cp:t hem till mig från jobbet å introducerade
sin lilla fredags-nöjes-idé,
hur jag reagerade har ni säkert redan förstått.

Snubben åkte iväg för lite "LAN" igårkväll med avsikt att spela data hela natten.
Gick upp imorse å drog till jobbet efter några timmars sömn. - Moget.

Nu ringde han mig från jobbet å klaga över hur trött han är.
Jag tröstade honom med att han får ta igen sömnen ikväll då.
"- Eeh, nej?" blev hans svar.
"- Eeh, va?" blev då följdaktligen mitt svar.
"- Tror du ja drar iväg min dator för EN kvälls gibb eller? Dom hämtar mig efter jobbet!" svarar ärthjärnan.
Då kokar det över hos Brallan. En del av konversationen måste därför censureras.
I det stora hela gick mitt utbrott ut på att informera honom om att jag inte har
nån j*a aning om hur såna där j*a LAN går till å att jag inte är någon j*a tankeläsare.
- Det enda han gör är att garva.
- "Amen så ere iallafall."

Då sa jag åt honom att knulla sig själv på engelska å la på.

Det kanske var lite omoget, men jag måste ju ta ner det till hans fjortisnivå för att han ska förstå.

Eller har jag fel?!

Fan, jag har ångest.

I torsdags lurade Fredrucken in mig på Sneakers n´Stuff.
- Världens underbaraste affär, bör tilläggas.
Där har dom jordens coolaste humpaskor å Adidas tracktops.
Tack och lov är jag för fet för tracktops´ena,
men skorna kan jag fortfarande prova...

Jag har länge å väl suktat efter ett par Nike Blazer i schysst silver-glitter.
Dom är bedårande på alla sätt och vis å jag har länge drömt om att
dom ska bo i min hall.
- Sen i torsdags gör dom det!

Men det känns inte helt okej...
Dom kosta tusen spänn, är det värt det?
Jag känner mig otroligt slösaktig, det är ju bara ett par skor!



Så jag funtar på att åka in till söder idag å returnera dom...

Eru på Linda??

Nu kastar jag in handduken.

Har läst alla bloggar jag kan komma på och
kollat varenda hemsida i min scroll-lista.
Dessvärre har stunden jag fruktat för så länge kommit:
- Läggdags.

Aldrig tidigare har min säng verkat så stor å ensam förut...
- Om endå Avalon hade varit här.

Sen om nåra timmar hörni!

Puss å kram

- Kan jag lika gärna fortsätta!

Det finns ett par andra pjuck jag vill ha...
Ett par gladiatorsandaler.
Men det är inte vilka gladiatorsandaler som helst,
dom här är as-snygga.

Precis sådär lagom överbelamrade med nitar å kedjor.
Å så har dom dragkedja bak istället för tourette-utbrott-framkallande spännen.
(- Sen skadar det ju inte att dom är rosa inuti)

MEN, Kenza var inte generös när hon prissatte pjucken.
- 999 spänn ska hon ha för denna skapelse.
Rätt mycket för så lite material om du frågar mig...

...these BEAUTIFUL Jimmy Choo ballerina skor!



Jag är så kär i dom! Storlek 40 har jag. 41 om det krisar, jag kan ha sockor i!

Häromdan beklagade jag mig ju över telefon-helvetet.
Då vägrade den att spara bilderna jag tog,
och ingen förstod vad felet var.
Inte jag, inte Micke, inte Fredde, INGEN.

Hux flux började skiten att funka igen igår.
- Jag har ingen aning om vad jag gjorde!

Men så nu, när jag ska tanka över bilder via Blåtand
så slutar det att funka!
Det står "sändningen misslyckad".
Å då har jag gjort allt som står i min tekniskt kunnande makt.

Jag hatar den.
Usch vad jag hatar den.

Det går inte nån nöd på mig inte!

Fredrucken ska bort på äventyr, men inte fan gråter jag för det.
Jag har nämligen fixat en dejt till mig själv.

- Jag å Björn ska spendera kvällen tillsammans,
å vi ska ha så smusigt!



Han är bra fin, min Björn.

Jag börjar nästan vänja mig vid att spendera mina helgkvällar på en man hand.
Ni förstår, min snubbe har ett väldigt aktivt socialt liv.
- Å det måste man ju unna honom!

Ikväll är det dock inte fest som står på agendan.
Det är inte ens alkohol inblandat.
Några av hans kill-kamrater är inblandade, det är väl den enda gemensamma nämnaren.

Pojkarna ska nämligen LANA.
För er som aldrig hört talas om fenomenet ska jag förklara för er.
(Känn er inte sämre för det, det är bara positivt)
Det är då ett gäng grabbar (oftast) som tar med sig sin dator å träffas i någon form av lokal.
Sen sitter man där mittemot eller breve varandra å spelar samma spel,
pratar med varandra å samarbetar typ.
Å så sitter man uppe sent, eller hela natten.
Dricker redbull å ba spelar.

Min lilla lillebrorsa å hans polare Gurra har ägnat sig åt det några gånger.
- Men dom är 13...

Jag skäms nåt så fruktansvärt.

Om ni skulle va typ as-sugna på en pizza nån dag ska jag ge er ett hett tips.

- Du torkar helt sonika av pizzan med muggpapper!

Allt rinnande överflödigt fett försvinner och pizzan blir torr å härlig.

Det är nämligen nåt av det värsta jag vet,

- att äta mat som jag vet inte ska garneras med rinnande smör!

 

Nu ska ni få se, Hasse å gänget.

Freddy fisher is pussy wipped.
- Fan va ja har han runt mitt lillfinger hörni.



Ingen Fredrik LaTsjö där inte.

Vad jag gör medan han målar? Ligger å skriker om missade fläckar såklart (?!)

Imorse var det dags för dagis å sedan faders-hämtning igen.
Dom här dagarna suger verkligen,
det är sjukt va dom tär på en!

Efter dagislämnandet tog jag å Fredde en gemensam frukost,
där jag kände för att lätta mitt hjärta.
Men min känslokalle sambo garva ba åt mig.
- Det får däremot bli ett eget inlägg.

Han är fördjävla fin iallafall, min lilla gulle-snutt-prutt.



Lika som bär!

Eftersom min unge trots allt är en kvarts finne,
känner jag mig skyldig att informera honom om dom finska kulturerna och sederna.

Till att börja med måste han lära känna sina förfäder.
- Min farmor och farfar.
Dom är båda två födda och uppvuxna i Suomi,
kom hit som båtflyktingar efter en sisådär 18-20 år i grannlandet.
(Det sjuka är dock att ingen av dom kan snacka finska?!)

Min farmor och farfar är två riktiga original, lite lätt bittra och cyniska.
- Precis som jag med andra ord!



Dom är bosatta i ett litet litet hus längst in i skogen på Väländabacken.
- Mitt ute i nowhere.
Här spenderar dom dagarna med att tjaffsa å gnata på varandra om det ena,
än det andra. Dom har dessutom bara 1:an, 2:an å 4:an...
Fina dagar sitter dom framför garageporten å njuter av solen.
- Som idag!

Deras hus består av två rum.
- Ett minimalt sovrum på 9 kvm, och ett kombinerat vardagsrum/matrum på 16 kvm.
I badrummet har dom en tvättmaskin från 1987 och en mulltoa.
- Den faschinerade Monstret.



Farmor har mycket tingeltangel som man bara måste fingra på.
- Å många foton på svart-vita människor som förbryllade...

Till lunch blev det Matjesillstårta.
Ordet tårta fick Monstret att jubla och han sade sig gladeligen till bords.
Snopet värre blev det när han stoppade första skeden i munnen...
- Stackarn.

(Eftersom min kuk-mobil raderat alla mina bilder får ni hålla tillgodo med en lite sexigare bild på en Matjesillstårta än den farmor gjorde...)

Efter lunchen blev det dags för efterrätt,
en renodlad Finsk efterrätt.
- Memma.



En riktigt suspekt jäkla efterrätt, ingredienserna är rågsikt å fullkornsmjöl å sirap.
Koncistensen påminner om en dåligt gräddad kladdkaka.
Men smaken går inte att beskriva.
Det serveras tillsammans med strösocker och ovispad grädde.
- Även det smakade ungen på!

Till Memman serverades det även kok-kaffe, gjord på det gamla hederliga viset
i en kanna på spisen. Precis sådär grumligt å sumpigt som man vill ha det.
Där sa dock Monstret stopp.

Finne-dagen avslutades med en traktor-titt.
Först den röda som står i skogen bakom stugan å sen den blå
som står i garaget. Den blå pillade vi dessutom på.
- Dagen var gjord.

På vägen hem deckade Monstret i morfars byggar-bil med hörselskyddet på.
- Å drömde sig bort till den finska vildmarken!

I flera dar nu har den stackars ungen fått gå runt i en riktigt skev frisyr.
Nån dum jävel hade gjort ett försök att putsa till frillan runt öronen,
men misslyckats brutalt...

Så idag gjorde vi slag i saken å drog oss ner till vårt lokala centrum.
Där har dom nämligen racer-bil-frisörstolar!
I två kulörer dessutom.
- Min väldresserade unge föredrog givetvis den silverfärgade BMW Z3:an
framför den vanliga alldagliga röda mitsubitshi-coupén.

(Jag blev tårögd av stolthet.)

Ingen är dock gladare än ungen nu, han får vistas utan mössa inomhus nu!

Det här gjorde vi förra lördan!

Först åkte vi bil med Micke Picke Pö.
Han körde mig å Monstret till Segeltorp där vi skulle
hämta farsan å hans bil.
- Han fick nämligen ett infall att spendera en kväll med grabbarna.



Bildtext: (Så här ball är Micke när han kör.)

Sen avnjöt vi lördagsgodiset i baksätet på farsgubbens bil.
- Eftersom det trots allt var lördag.



Så, sådär kul hade jag å Monstret förra lördan!

- Snowjoggers idag.



Va fan är det som händer?!
Igår å i förrgår gled man ju omkring i ballerinaskor å trenchcoat,
idag måste vi sätta på oss dunjacka å björnfitta på skallen.

Fördjävligt.

Nu har jag bestämt mig,
jag hatar den.
Telefonjäveln är helt jävla värdelös asså.
Inte nog med att skiten hänger sig stup i kvarten,
nu raderar den mina bilder oxå!!

Hela dan idag har jag tagit sköna bilder på ungens finne-introducering,
med avsikten att presentera den för er.
Men va fan händer då? JO!
Telefon-helvetet tappar bort mina bilder!!

Gissa hur förbannad jag är just nu.
Media Knarkt kommer få en sån jävla fet reklamation imorn.
Inte ba en reklamation, dom ska få veta att dom lever och säljer skit.

Hon har laddat hela dan.
Vid 11 imorse gick hon till ica å köpte ett kilo godis.
Sen dess har hon setat å spejat i fönstret.
Har det låtit utifrån har hon sprungit till fönstret å ropat:
- "Kommer det en påskkärring nu?"

Jag vet inte riktigt vad denna faschination beror på,
kan vara nostalgi och saknad från sin egen påsk-kärring-tid.

Alldeles nyss blev hon eld och lågor, hon fick syn på ett gäng påskkärringar!
Hon släppte allt hon hade i händerna, sprang till godispåsen
och intog position vid ytterdörren.

Varpå barnen gick förbi...

Nu står hon å surar i köket å muttrar
- "Nu gick dom miste om det bästa godiset i hela Krusboda..."
Märkbart besviken.