Ibland älskar jag henne lite extra!

Speciellt när hon ringer och säger att hon har smörgåstårta till mig.
Då ligger hon högt på min topp 3.



Olsson-Smörgåstårta råkar nämligen vara det jag i matväg förmodligen älskar mest i hela världen!

Puss på dig söt-nöt!

Det vore fint å skövla lite.

Jag har funderat här ett tag nu på om man inte skulle ta å vaxa sig,
det skulle ju va himla smidigt.
Det är nämligen så att jag har en grotesk hårväxt.
Inte nog med att den är mörk och grov,
den växer som ogräs oxå!
Rakar jag benen på morgonen är dom stickiga framåt kvällskvisten.

Ni som sett min stora lillebrors hårväxt kan nog få er en bild,
han har valt att sluta skövla.

Hur som helst, det vore ju så jävla soft å ba rycka bort allt!
Nu har jag dessutom avancerat till Brasiliansk vaxning,
varför inte ta allt ba?



- smooth as a babys but!

Vad tror ni? Har nån av er genomgått något sånt??

Gourmetmiddag i en annan del av Tyresö!

Än en gång har Brallan lyckats med maten!

Tyvärr hade jag ingen i närheten som kunde göra tummen-upp,
Fredrucken är så jäääkla grinig, ja ni vet...

Tillåt mig presentera:
Pappa å Millans Höstgrytaaaa!


(- Med ett litet tillägg av några obligatoriska Pickles, den senaste cravingsen i raddan.)

Satans gott ska ni veta.
Det fina är att jag har 3 matlådor av denna ljuvliga maträtt i min frys!

Allt är Mama Mia´s fel.

Nu har jag tid för ett lite längre utlägg med förklaring till varför vi inte fick veta nånting idag.

När man går till Mödravårdcentralen för inskrivning ska man säga när senaste mensens första dag var.
Utefter det datumet beräknar dom då hur långt gången du är.
Min barnmorska kom då fram till att jag nu är i vecka 19. (Eller 18+4 på gravidspråk)
Det är enligt konstens alla regler en fin vecka att göra det Stora rutin-Ultraljudet.

Jag gjorde alla rätt, satt å klunka vatten hela vägen in mot stan.
Blåsan var sprängfylld när vi väl kom fram till Götgatan 83, 1 trappa.
Slängde upp mig på britsen å strippa magen.
Hon börjar mäta huvud, mage å lårben.
Blir fundersam och börjar räkna.
Tydligen är jag bara i vecka 18 (Eller 17+2)

Det är, enligt henne lite för tidigt för att se allt så bra som hon skulle vilja.
hon beslutar att vi avbryter ultraljudet där för att boka in en ny tid om tre veckor(!!!)
Vi fick nöja oss med vetskapen om att ungen var EN unge och hade
två armar och två ben.



Såhär ser han ut föresten! (Ja, jag kallar honom för han av nån skum anledning)

Den 15:e mars klockan 13.00 gör vi ett nytt försök.
- Jag lovar att ni läsare blir dom första att få höra resultatet!

Snopet!

Å då menar jag inte SNOPet.
Tydligen är jag bara i vecka 18, så hon kunde inte se nåt av värde.
Eller jo, den hade 2 armar å 2 ben. Å den har ärvt Freds temprament...

(Mobil-bloggning)

Imorn smäller de.

Imorn, onsdagen den 24:e februari klockan 10.00 får vi veta.
- Vad det är som ligger å snålåker inuti mig.
Har vi tur är det en människovarelse med två armar, två ben.
Alla vitala organ intakta och antingen en snippa eller snopp.

Så att jag kan börja planera vilken topp jag ska sätta på nya vagnen...



Tills det är dags för mini-Monstret att åka får det större Monstret lyxåk.


Vem fan försöker hon lura??

Assååå...
När jag såg den här artikeln blev ja fan sne,
hur dumma tror hon att vi är?!

Alla ni kvinnor som fött ett barn eller fler vet att kroppen
aldrig mer blir sig lik efter en graviditet.
Den här kärringen har dessutom varit gravid med åtta barn!

Såhär såg hon ut när det begav sig:


Så nu helt plötsligt, utan kirurgi eller nåååt sånt har hon fått värsta snygga släta magen.
- Å bristningarna är som bortblåsta!


Fantastiskt va?

"När alla vännerna gått hem..."

Maten är uppäten, faten barskrapade.
Kastrullerna diskade, bordet avtorkat.
Ljusen släckta, matgästerna har avlägsnat sig.

Då sitter en liten människa kvar och sippar på sitt glas mjölk.
Helt oberörd om sin omgivning.



- Livsnjutare!

Världens godaste maträtt

Det är inte ofta jag får till en ätbar middag,
det kan nog hela min omgivning intyga.
Men idag! Jävlar i min lilla låda.

Den här Paneng-kycklingen gick inte av för hacker.



Till å med ungen tyckte det var gott!


Dagens Tips-Från-Coachen.



Ställ inte kokosmjölken i kylen.

Jag trodde jag var smart.
- Det var jag inte...

HET-VÄGG!

- "Åååh, till min semla vill jag ha en het-vägg."
Citat från Rara Sara när vi snackade om den stundande semeldagen.

Vet ni vad det är?
Jag hade då ingen aning å garvade henne rätt i ansiktet.



"Hetvägg"
är tydligen den varma mjölken runt semlan!
Det är inget konstigt Gotländskt uttryck, eventuellt ett Bredängskt uttryck.
Det är därifrån hon har sina anor.

I´m in LÖÖÖVE!

Ända sedan jag fick reda på att Fred å ja baka bullar har jag varit fast besluten.
Den här ungen ska åka Bugga.
- Punkt slut.

Min våta dröm har ju även varit en helsvart Bugga,
gamla läsare kommer kanske ihåg mitt tafatta försök att svartmattlacka
ett Frog chassi...?
- Gick sådär.

Nu har dock Bugaboo hört mina böner och besvarat dom!

Bugaboo Cameleon ALL BLACK Limited Edition!

- Till å med Bugga-loggan e svart.

Den här ska jag alltså ha,
problemet är bara att pucko-Fredde tror att en barnvagn kostar
en fem-hunka på Blocket.
- Och är inte beredd att betala mer än så.

Nu blev det blött i trosan!



Män i uniform - Gosh!

Freddy is a FEEDER.

Han har inte alla hästar hemma, den där Fredruck.
Jag messa honom igår på jobbet, bad honom komma hem å pyssla om mig-
- För att jag faktiskt ligger och spyr.

Han kommer hem en dryg timma senare.
Ingen blåbärsoppa eller barnmat har han med sig.
Istället har han med sig en låda med sex semlor i!
- Okejjj...?!



Till saken hör att han är gravt allergisk mot vete. Vilket en semla till 80 % består av.
Så han tycker att jag ska ta hand om alla dom ensam.
- Han serverade mig en redan igårkväll, mitt emellan mina spyattacker.

Tur att det inte är Fredde som pluggar till uska...

High five!

Jag har både fått i mig och behållt min första måltid!



Aldrig förr har två skinkmackor smakat så gott.

Hulken!



Det här är min vy, as we speak.
- Å jag som hatar att spy.

B står för Blödig.

Nu ska jag berätta en hemlis för er,
jag är inte döpt till Mallan Brallan.

På riktigt heter jag ju Mallan B bara,
å vad B:et står för ska ni nu få höra!

B:et i mitt namn står egentligen för Blödig.

Vid läggdags igår hittade jag Monstrets kudde i min säng,
drog en sniff å föll i gråt!
Jag saknar honom mycket, även fast det var 13 timmar sedan vi sågs senast.
- Då kan ni ju tänka er hur det känns nu...



- Å nu gråter jag en skvätt till.

Jag har ingen lust.

Jag borde skriva en bokrecension i rapportform.
- Men jag har ingen lust.

Jag borde plugga cirkulationsorganen inför provet i Medicin imorn.
- Men jag har ingen lust.

Jag borde plocka undan all disk som belamrar i princip hela mitt kök.
- Fast jag har ingen lust.

Jag borde laga middag.
- Fast jag har ingen lust.

Att ett telefonsamtal med barnets far kan pajja så mycket,
nu saknar jag ju Monstret mer än någonsin tidigare.



Speciellt när hans far säger såna där befängda saker.

Jag tänker skita i allt, lägga mig i sängen å dra täcket över huvudet.

Man vet att man lyckats med uppfostran när man:

Ligger bekvämt tillbakalutad i soffan och ser det här framför sig:



Fotmassage är något varenda 2,5 åring bör behärska.

JIPPI!

Vi sitter här i soffan, Monstret å ja å är på jäkligt gott humör.

Följande scenario har upprepats ex antal gånger:
Fred frågar: När ska ni åka?
Jag säger: Snart.
Monstret ropar: Snart ska vi åka Fredrik!
(Monstret tror nämligen att Fredde är döv.)
Fred frågar: Vart ska ni åka da?
Monstret ropar: Till Linda Marlon, JIPPI!
å så fyller jag i: Jippi!
Å då lyfter Monstret båda sina händer å ropar: Jippiiii!



- "Mamma, jag älskar Marlon."

Ombytta roller i en annan del i Tyresö.

För första gången på månader sov ungen till kvart i åtta.
- Då var jag dessutom tvungen att väcka honom!
Jag själv gick upp kvart i sju.
- Om det sved att se 2 tredjedelar av familjen ligga å snusa kudde
när jag själv va tvungen att gå upp?!
HELL YEAH.

Det ledde hur som helst till att Monstret inte kände nåt behov att
sova någon middag, efter den där brak-sovmorgonen.
Men å andra sidan brukar han i regel vilja gå å lägga sig tidigt på kvällen.
- Och till en följd att han vaknar tidigt dagen efter oxå.

Å det vill vi inte, för jag är ledig imorn!

Men vid 20.15 var tempot fortfarande på topp, energin sprudlade.


Hos den andra människan, som sov till han vakna tog energin slut redan strax innan 20.


- Märkligt.

Nu kan jag sova sittandes!

Den senaste tiden har jag valt att låta barnet somna i vår stora säng,
så att jag kan ligga bekvämt samtidigt som jag sällskapar honom till sömns.
Problemet är då bara att jag tvär-deckar och
somnar för natten vid 19:30.
- Inte helt optimalt när man har läxor å matlåda att fixa...

Idag bet jag dock ihop å satte mig på miniatyr-myran-stolen vid sidan
av Monstret´s säng.
Han va seg, snurrade runt i säkert 25 minuter!

Det var jag kom på mig själv, jag somnade!
- Sittandes på den där obekväma jävla stolen.
Jag vaknade av muskelryckningarna man får när man är på väg in i dimman.
Creapy.



En sån här var de.

Igår skämdes jag för första gången i skolan.

I plugget har vi ett litet kök utrustat med micro å kylskåp,
så att man kan tillaga medhavd mat.
I anslutning till det har vi 3 bord till förfogande,
så att heeela klassen kan sitta å krubba tillsammans.
- Smyysigt.

Det är bara det att igår kändes det lite olustigt.
En bordsgranne käka potatis å köttbullar.
En annan blodpudding.
När det var dags för mig att öppna min matlåda försökte jag
göra det så osynligt som möjligt.
- Men självklart gick det inte att undvika det givna.

-"Vad har du med dig i lådan- leken"...

Och det blev allmänt känt att jag käkade Oxfilé till lunch en tisdag.


Vart fan ska ja nu slagga på dagarna?!


Finn två fel med bilden!

- Exakt. Det saknas två soffor på vardera vägg.
Va fan håller dom på med??
Vart ska jag nu ta min power-nap på lunchrasten?
Jag blev helt jävla förstörd när jag upptäckte det imorse på väg mot klassrummet.

Tomorrow, I´m gonna haunt Dom Rutiga Skjortorna down and slowly kill them all.

Avalon, är det nåt du inte berättat för mamma..?

Idag har Monstret spenderat större delen av dagen med sin Mormor och Moster Millan.
Vid 7-tiden imorse var han nämligen fortfarande alldeles för snorig å hängig
för att slängas iväg till dagis.
- Då fick grannarna rycka ut!

Efter plugget hade jag sedan länge ett läkarbesök som inte var ruckbart.
Så dagen för Monstret å Millan blev lång.
Vid 15 tiden var jag dock tillbaka i Krusboda By och kunde befria barnet
från Millan. (eller tvärtom)

Kände då något annorlunda från Snutten.
Den luktade...rök...?

Då kommer följdfrågan, "Avalon, vad har du gjort idag igentligen...?"



Om han tjuvröker nu, va fan gör han då vid 14 års ålder?!

Oxfilé en måndag.

Fred har slagit sig tror jag.
- Han står nämligen å tillagar helstekt vitlöksmarinerad oxfilé en måndag.
Enligt honom har vi nåt och fira.
Vet inte vad, men jag gissar att hans klan vunnit en match eller två.
Ska jag va helt ärlig lyssnar jag bara med vänster örsnibb när han snackar sånt.
Visst, jag beundrar hans brinnande intresse.
- Men inte föremålet för entusiasmen.

Så, idag blire oxfilé med rödvinssås.
- Det går bra nu.



"Jag kan inte, jag spelar"

Alltså, ibland gör jag saker som jag tycker är strålande för stunden.
- För att några dagar senare ångra mitt kvicka beslut...

I förrgår eller dan innan det kom ju den lille tillbaka.
Jag ägnade mycket tid åt att få den användbar igen,
däribland maximera mitt internet-fönster...

För att få själva fönstret större tog jag bort "onödiga" ...saker...
Bland annat Meny-raden här i Firefox....

Nu är det nämligen som så att jag hittat mig en finurlig websida
som jag vill spara.
- Men då kan jag ju inte det!

Ropar därför på min data-hackande sambo, han kan ju allt.
Då svarar han irriterat efter nån minut - "Vad?!"

Jag förklarar mitt lilla dilemma på ett extremt oirriterande sätt i hopp om att han ska smälta.
Då sätter han på sig lurarna igen å säger "nej jag kan inte, jag spelar!"

Nästa gång han ber om hjälp med nåt ska jag säga "Nej jag kan inte, jag målar naglarna!"

- Kom ihåg det Fred.

Skit-video.

Det blev inga jävla sentimentala tårar.
Det blev snarare frustrations tårar som kom.

- Video-helvetet vägrar spela upp min film!
Pessimist-Fredde säger att det är videobandet som är trasigt.
MY ASS att det är.
Det där är ju för i helvete ett stycke livshistoria,
värt sin vikt i guld. - minst.

Som plåster på såren gick jag in till min morsa å tvingade hela min familj spela TP med mig.
Mycket lyckat, bortsett från det faktum att jag inte vann.
- Vann gjorde Micke å Millan?!
2 av 4 som faktiskt inte ens fullgjort sin skolgång på rätt sätt!

Är det inte skandal?!

Dessutom konsumerade majoriteten av speldeltagarna alkohol.
Det borde gett mig ett monster-försprång...



Millan är en bra vinnare. - Ödmjuk.

Nu blire nostalgi!

Häromdan snodde jag farsans gamla VHS-spelare i ändamål att kolla
en gammal Yrrol-film med Rara Sara.
- Mycket lyckat förövrigt.

Igår kom jag dock på att jag bara måste passa på å kolla min gamla
student-inspelning anno 2003, när jag för en gångs skull har det gamla liket igång!

Så förbered er på översvämning i en annan del av Tyresö,
jag är inte blyg med min nostalgi asså!

I´m BACK baby!

Oh yes, Brallan is återigen cordless riktigt!

Jag kan sitta  på muggen å surfa, jag kan ligga i min säng å blogga
eller rent av sitta i hallen!

The little one is back från service,
med en ny å fräsch Sata hårddisk.
Det negativa med det är att jag inte har en endaste bild på den här burken.
Jag ska sätta Freddrucken på att föra över allt igen.
Ja, så blire.

Puss på er raringar!

Imorn är det fredag! Jag älskar fredagar.
Speciellt den här fredagen, för då ska jag träffa Blindstyret!

Det verkar som att jag är 1000 spänn fattigare...

Fan da.

För ganska så exakt en vecka sedan satt jag, farsgubben å några till å kollade kanal 5.
Room Service var på TäVän.
Dom har liksom ett nytt koncept där det är tre virrpannor istället för en,
som springer runt å bestämmer hur det ska se ut å va.
Jonny å Mathias har helt enkelt fått finna sig i att synas mindre i rutan.
- Dåligt tycker vi.

Hur som helst, en av flummarna inredde ett av sovrummen enligt ett skogstema.
En förskräcklig jäkla tapet satte han upp. Med en massa trän på.



"Sandberg-tapet" säger min farsa självsäkert.

"Nej för i helvete" kontrar jag, minst lika självsäkert.
I och med att jag faktiskt vet att Sandberg inte tillverkar såna där groteska saker.
Sandberg gör fridfulla harmoniska mönster.

Trodde jag ja!
Fan va fel ja hade. Googlade å mycket riktigt, farsgubben hade rätt.



Nu sjönk ni i mina ögon, Sandberg!

Öh! Hurru, ta min med!

Jag sitter här på mitt feta arsle i min mjuka varma soffa å
hör hur grannen är ute å skottar plikttroget.

I min dröm ser jag mig själv sticka ut huvvet å ropa:
"Öh, hurru! Skotta lite i min trapp mä!"

Men jag låter bli, för grannsämjans skull.
- Jag sänder ett sms istället!

It´s you or me bitch!

Jag har ju gnällt en del på sistone nu om Freddy´s nyupptagna hobby; Spelandet.
Det gör mig galen och jag hatar det mer än allt annat.
Jag har till och med försökt mig på ett ultimatum som
jag nu såhär i efterhand ångrar.
Det hela gick ut på att jag skulle börja träna om han sluta spela data.
Freddy tjatar nämligen som fan på att jag måste träna.
- Och jag står fast vid att jag inte måste.

Freddy har dock förträngt mitt ultimatum.
Förmodligen för att han inte vill och kan sluta spela sitt jävla spel.

Därför står nu kampen mellan den här och mig.


Ser ni hur den står å hånler mot mig?
Man riktigt ser hur den flinar:
"haha, häng din egen jävla tvätt"
"plocka ur din egna jävla diskmaskin"
"du får somna ensam ikväll oxå, han är min"


Därför har jag nu kommit på en strålande idé,
som dock kräver lite assistans.
Jag tänkte att jag kan dra ut en kabel lite i smyg sådär.
Lagom så att han inte märker vilken eller vad som hänt.
Men tillräckligt för att skiten inte ska starta!
Så hjälp mig, vilken ska jag ta?



Ska jag ta den lila längst in? Eller va säger ni? Vilken har bäst effekt?

När ska han erkänna att han är beroende?

Samtal med mannen som är far till mitt kommande barn en tisdagskväll.

Jag: Du, ja börjar bli lite trött.
Han: "Jag försöker hinna innan här nu"
Jag: Okej, jag funderar på gå å knoppa snart
Han: "Död, gröna, ingen uppe"
Jag: Okej, nej snart är det inte så många uppe...
Han: "Han i lilltrappan, om du nailar där så får du han"
Jag: Schysst, tack.
Han: "En död lol"
Jag: Va fan har ja sagt om de där jävla lol! Sluta!
Han: "amen spara naidsen(?) da, om dom inte dör endå."
Jag: Så jävla typiskt du, att skita i allt jag säger.
Han: "Jag är tokblind"
Jag: JAG VET!
Han: "Död trapp"
Jag: Mm, ibland önskar ja att du va de, ja.
Han: "Gött"
Jag: Tycker jag med.
Han: "Jag blir sen taket igen"
Jag: Nu börjar House!
Han: "Död kök"
Jag: Jag tänker titta på det här i vardagsrummet.
Han skriker: "Aaaaaah!"

Så här har vi det varje kväll.
Oftast äger dom här samtalet rum utan att han ens märker det.
- Kan ni förstå att man ibland älskar honom lite mindre, näst intill inget alls??



Vill han att jag tar livet av mig eller?

Som en del av er redan vet känner man sig inte jävla sexig som gravid.
Svullen, blek och allmänt fet.

Gick in på muggen idag för att tömma min blåsa.
Ser då att mongot jag bor med köpt en sån här och lagt fram väl synlig.



Som om livet inte redan suger fett.
Han vill verkligen att jag ska hoppa från skoltaket imorn.

Hur hittar hon allt??

Satt här vid min dator å skrev manus till Rara Saras å min lilla presentation imorgon.
Jag sliter hund å skissar å fnular.
Frågar henne då och då om råd å allt sånt där.
När hon plötsligt skickar en länk till mig, "kolla här!!" skriver hon.

Först blir jag irriterad, va fan, är det bara jag som jobbar här eller?
Men så klickar jag på länken å blir förbluffad. Förskräckt men endå faschinerad.

Kvinnan till höger är alltså världens längsta kvinnliga modell.
Kvinnan till vänster på bilden är bara normal.

Läskigt va?
Jag kan inte sluta titta.

Jag har nu tänt en brasa.

- På mina svarta Uggs.

Att ett dött ting kan vara så fyllda av ondska!
Två gånger nu har jag dragit på vurpor i vår lokala betongtrappa.
Första gången va en baggis, då var det bara att resa sig efter några minuter
med lite ryggont.
Men nu sist, jävlar i min lilla låda!
Jag har kroniska smärtor i ryggslutet, en bula i bakhuvvet å stans blåmärke på överarmen.



Det kanske inte ser mycket ut för världen, men det gör sjukt ont.

Därför har jag nu rannsakat mig själv och funnit den felande länken,
pjucken med slätmönstrad plastsula.

Jag hatar dom. Dom är ren och skär ondska.

Bill å Bull at your service.

På söndagar behöver man fan inte tänka på att va snygg.
Man ska bara ta de lugnt å ägna sig åt familjära aktiviteter.
- Det gjorde även vi.



- Iförda exakt likadan outfit.

RSS 2.0